Vuoden 2007 kuntauudistus susi jo syntyessään.

 

 

.

  8431-_009_suonper_arjo_kopio.jpg


Kunnan taloudelliset voimavarat.

Nykyisessä ja edeltävissä hallituksissa olleet puolueet ovat ajaneet kunnallisen itsehallinnon kriisiin leikkaamalla kuntien rahoitusmahdollisuudet valtiolle. Nykyisellä verotulojen jaolla valtion ja kuntien kesken eivät kunnat pysty kunnialla selviytymään lakimääräisistä tehtävistään saati sitten niitä paremmin palvelemaan kuntalaisiaan. Verotulojen jako on korjattava ja kunnille annettava suurempi osuus kerättävistä veroista. Valtio voi säästää sotilasmenoista ja EU-seikkailuistaan, erilaisista puoluetuista ja suurpääomalle annetuista eduista.

Istuvan hallituksen aikaansaama kunta- ja palvelurakennelainsäädäntö vie pohjaa pois kunnalliselta itsehallinnolta ja demokratialta ja heikentää ja supistaa kunnallisia palveluita. Kuntia pakotetaan yhdistymään suurkunniksi. Kuntien oma palvelu ja tuotanto pyritään olennaisilta osiltaan siirtämään ostopalveluiksi yksityisyrittäjiltä ja alistamaan se kansalliselle ja ylikansalliselle kilpailulle. Samalla kuntien omasta henkilöstöstä aiotaan luopua pienen noin viiden vuoden siirtymäkauden kuluessa, joka merkitsee työttömyyttä suurelle joukolle naispuolisia työntekijöitä. Kuntahenkilöstön palvelussuhteen ehtojen säilymistä ei uudistuksessa taata edes tuon siirtymäkauden aikana, vaan kuntaliitosten varjolla kuntatyönantaja voi huonontaa palvelussuhteen ehtoja tehtäväsiirtojen yhteydessä. Rakenneuudistuksen varjolla Uudellamaallakin pakotetaan kuntia yhdistymään ja esimerkiksi Espoota yritetään liittää yhteen Helsingin ja Vantaan kanssa.

 


Kunnan oma työ vai yksityistäminen

Ideologisista syistä oikeiston ajama kuntapalvelujen yksityistäminen ja EU-jäsenyydellä perusteltu kansainvälinen kilpailuttaminen eivät ole ratkaisu kunnan peruspalvelujen aikaansaamiseen, ne päinvastoin usein heikentävät niitä ja tuhoavat hyvinvointivaltion. Yksityisten palvelujen saannin luotettavuus, laatu ja hinta voivat yllättäen muodostua hyvin ongelmallisiksi.

Kunnan oma henkilöstö

Kunnan tulee yksityistämisen sijasta riittävästi palkata omaa henkilöstöä, jotta lakimääräiset peruspalvelut saadaan asiallisesti ja hyvin hoidettua ilman kuukausien jonoja. Hyvä ja motivoitunut henkilöstö ansaitsee kunnon palkan ja muut työehdot ja myös siihen kunnan tulee satsata!

Kuntakriisin ratkaisu

Ratkaisu löytyy kunnan omaa palvelu- ja muuta tuotantoa lisäämällä ja parantamalla ja kunnan tuloa tuottavan toiminnan lisäämisen ja valtion ja kuntien verotulojen uusjaon kautta.


Kuntalaisten turvattomuus lisääntynyt

Yhteiskunta ei riittävästi huolehdi ihmisten arkipäivän turvallisuudesta.

Taloudellinen turvattomuus huonon palkkatason, työttömyyden, sairauden tms. vuoksi on lisääntynyt. Kunnat suurina työnantajina ovat ajaneet henkilöstön turvattomuutta lisäävää tulonjakopolitiikkaa ja toimintojaan yksityistämällä lisänneet työttömyyttä. Työpaikan menettämisen pelko on työelämässä vähintäänkin yhtä yleistä kuin työajan pidentämisestä ja muusta hiostamisesta kasvanut työuupumuskin. Oikeastaan vain kommunistit ovat jatkuvasti vaatineet viikkotyöajan lyhentämistä ansiotasoa alentamatta.

Turvattomuus rikollisuutta vastaan on Uudellamaalla kasvanut, erityisesti rikosten uhrien asema on todella heikko. Käytännössä uhrit eivät esimerkiksi väkivaltarikosten osalta saa heille tuomittuja vahingonkorvauksia, kun rikoksentekijöillä ei ole siihen varaa ja valtion rikosvahinkovastuu on kosmetiikkaa ja siinäkin lajissa hitaudessaan vertaansa hakevaa.

Potilasvahinkojen korvaaminen on samalla tavoin usein näennäisjärjestelyn varassa, kun potilasvakuutus ei anna potilasvahinkojen uhreille todellista täyttä korvausta, jos antaa ylipäätään juuri mitään.

Kun kunta alueellaan ei pysty suojelemaan jäseniään ja antamaan näille perusturvallisuutta, tulisi harkita edes sitä, että kunnalla olisi valtion ja potilasvakuutuksen korvauksia täydentävä ja niitä nopeampi korvaajan rooli henkilövahinkojen osalta rikos- ja potilasvahinkoasioissa.

Kuntapalveluiden siirtäminen ostopalveluiksi yksityissektorilta tuo kunnille ja kuntalaisille myös uudenlaisia vahingonkorvausongelmia. Mistä kuntalainen saa korvausta saamatta jääneistä tai virheellisistä palveluista ja miten suuren paineen veroäyrin korotuksiin tällaiset kunnan uudet laajat vahingonkorvausvastuut aiheuttavat ja miten yksittäiset kuntalaiset ylipäätään pääsevät palvelusten suhteen oikeuksiinsa. Tavallisilla kuntalaisilla ei ole varaa nostaa kalliita oikeudenkäyntejä kuntaa tai palveluyrittäjää vastaan saamatta jääneistä palveluista.

 

Kommunens ekonomiska resurser


Nuvarande och tidigare regeringspartier har försatt det kommunala självstyret i kris genom att inskränka
på kommunernas möjligheter att finansiera staten. På basen av den nuvarande fördelningen av skatte-
inkomsterna mellan staten och kommunerna klarar inte kommunerna av sina lagstadgade uppgifter och än mindre att ge bättre service åt kommuninvånarna. Fördelningen av skatteinkomsterna skall justeras så att
kommunerna får en större andel av de indrivna skatterna. Staten kan spara in på sina militärutgifter,
EU-eskapader och olika partistöd.

Kommun- och servicestrukturlagstiftning som den sittande regeringen åstadkommit drar grunden undan från det kommunala självstyret och demokratin samt försämrar och begränsar den kommunala servicen. Kommunerna tvingas sammanslå sig till storkommuner.

Kommunernas egen service och produktion försöker man till en stor del överföra för privatföretagare till inköpsservice och underställa nationell och övernationell konkurens. Tillika försöker man avstå från kommunens egen personal på en övergångsperiod på fem år. Detta innebär arbetslöshet för en stor grupp kvinnliga arbetstagare.

Man kan inte ens vid en förnyelse under övergångsperioden garantera att villkoren för kommunpersonalens serviceförhållande bibehålls utan den kommunala arbetsgivaren kan försämra villkoren för tjänsteförhållandet i samband med omplacering av arbetsuppgifter.

Att använda strukturförnyelsen som svepskäl tvingas också kommuner i Nyland att sammanslås.T.ex. Esbo försöker man förena med Helsingfors och Vanda.

Kommunens egen personal eller privatisering


Den privatisering av den kommunala servicen som högern driver fram av ideologiska skäl och den internationella konkurrenssättning som Finlands EU-medlemskap enligt partiet förpliktigar oss till är inte lösningar på hur man ska kunna skapa en god kommunal basservice utan snarare försämrar dessa förändringar servicen. För att erhålla från den privata sektorn en service som är tillförlitlig, har kvalitet och en bra prisnivå kan oväntat utgöra ett problem.

För att den lagstadgade basservicen skall bli korrekt och bra skött utan att det bildas månadslånga köer bör kommunen anställa tillräckligt med egen personal. En kunnig och motiverad personal förtjänar att ha en bra lön och andra arbetsvillkor. Detta bör kommunen också satsa på.


Lösning av kommunalkrisen


En lösning på detta får man dels genom att öka och förbättra kommunens egen service, och dels genom att öka på kommunens egen lönsamma verksamhet som ger kommunen dess inkomster. .Dessutom borde skatteinkomsterna omfördelas mellan staten och kommunerna.


Ökning av kommuninvånarnas otrygghet


Samhället är inte tillräcklig mån om människornas trygghet.

Den ekonomiska otryggheten som beror på en dålig lönenivå, arbetslöshet och sjukdomar har ökat. Kommunen som en omfattande arbetsgivare har också i Esbo drivit igenom en sådan ökning av inkomstfördelningspolitiken som ökar på personalens otrygghet. Dessutom har arbetslösheten ökat när kommunen har privatiserat funktioner. I arbetslivet är rädslan över att förlora sin arbetsplats minst sagt lika allmän som den utmattning som beror på en förlängning av arbetstiden samt den ökade pressen på arbetstagarna.

Otryggheten mot brottslighet har också ökat i Esbo, speciellt brottsoffrens ställning är usel. I praktiken får brottsoffren t.ex. för våldsbrott inte det skadestånd som de är berättigade till då brottslingarna är medellösa och det statliga brottskadeansvaret är kosmetiskt och mycket långsamt.

Ersättning av patientskadorna är på samma sätt beroende av ett skenbart arrangemang då patientförsäkringen inte ersätter patientskadornas offer, om de överhuvudtaget får någon ersättning alls.

Då kommunen inte klarar av att skydda sina medlemmar och ge dem en grundtrygghet borde man åtminstone tänka på att kommunen kunde ha ett kompletterande ersättningsansvar när det gäller statens och patientförsäkringens ersättning i fall av personskador.

En överföring av den kommunala servicen till inköpsservice från den privata sektorn medför för kommunerna och kommuninvånarna nya skadeersättningsproblem. Varifrån får kommuninvånaren ersättning för utebliven och felaktig service? Hur stor betydelse har skatteörets ökning som kommunens nya omfattande skadeersättningsansvar förvållar och hur kommer den enskilda kommuninvånaren över lag till rätta i fråga om servicen. Den vanliga kommuninvånaren har ej råd att väcka dyra åtal mot kommunen eller mot företag inom servicesektorn för utebliven service.